Sedan 2012 har Allbright samlat in data och statistik kring hur jämställdheten ser ut på ledande positioner i svenskt näringsliv. Nedan kan du följa utvecklingen år för år och se hur andelen kvinnor har ökat i ledningsgrupper, styrelser, på vd-positionen och i övriga chefsroller. Mycket har hänt ur flera perspektiv, men på många håll finns det en hel del kvar att göra.
Allbrightlistorna rankar börsbolagen utefter könsfördelningen i ledande positioner.
På gröna listan hamnar de bolag som uppnår jämn könsfördelning (40/60) i ledningsgruppen. Gula listan består av bolag som har kvinnor i ledningsgruppen men som ej uppnår jämn könsfördelning. På röda listan hamnar de bolag som inte har någon kvinna i ledningsgruppen.
2012 var en försvinnande liten minoritet av bolagen jämställda, endast 14 till antalet. Samtidigt saknade 100 av börsens dåvarande 236 bolag helt kvinnor. Sakta men säkert har bolagen på den gröna listan ökat och 2023 var andelen gröna bolag högre än de röda. Men värt att notera är att majoriteten av de svenska börsnoterade bolagen fortfarande befinner sig på den gula listan. Detta innebär att 75 procent av bolagen inte uppnår jämställdhet i ledningsgrupperna. Här kan du se var alla bolag placerar sig på listorna.
Sedan Allbright började samla in data år 2012 har andelen kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper fördubblats. Förutom det första året, då det tog ett rejält skutt, så har andelen kvinnor ökat med i snitt en procentenhet varje år. Mellan 2021 och 2022 stod det dock stilla.
Fastighetsbolagen har stått för den största ökningen genom åren. Branschen var den första att uppnå jämställdhet (enligt kriteriet 40/60), vilket Allbright skrev om i rapporten 2019. Under perioden 2012-2023 har fastighetsbranschen mer än fördubblat andelen kvinnor i ledningsgrupp.
På senare år är det energibranschen som överraskar. 2020 låg de på ynka 7 procent. Sedan dess har andelen kvinnor i ledningen nästan tredubblats. I Allbrightrapporten 2022 analyseras detta och siffrorna indikerar på att den gröna energiomställningen lockar kvinnor.
Sedan 2012 har andelen styrelsekvinnor ökat med 64 procent (eller 14 procentenheter). Den största ökningen skedde mellan 2014 och 2017 då debatten om könskvotering till bolagsstyrelser var som hetast. Den dåvarande regeringen la 2016 fram ett lagförslag att börsbolagens styrelser måste uppnå 40 procent kvinnor inom två år, annars väntade saftiga böter. Förslaget slopades dock 2017 och efter detta mattades tillväxttakten av kvinnor i styrelserna av.
Oavsett ståndpunkt har effekten av kvoteringshotet varit positiv för utvecklingen av andelen kvinnor i bolagens styrelser. Bland annat skärptes ”Koden för svensk bolagsstyrning” för att främja jämställdheten i bolagsstyrelser under tiden, som ett svar på kvoteringsdebatten. Nu går takten långsammare, men vi kan konstatera att svenska börsbolag bara är fyra procentenheter från 40 procent. Läs mer om tillväxten av kvinnor i styrelser här.
Under de senaste elva åren har antalet vd-kvinnor på börsen ökat femfaldigt – från 9 till 45 personer. De senaste åren har det dock inte hänt så mycket, andelen har legat på ungefär en tiondel. De små börsbolagen lyckas bättre med rekryteringar av VD-kvinnor. Small cap-segmentet har gått från 4 procent vd-kvinnor 2017 till dagens 18 procent, medan de stora och medelstora bolagen står och stampar på 11 respektive 10 procent. Läs mer i vår fördjupningsrapport om VD-kvinnor från 2022.
Sedan 2015 har andelen kvinnor ökat på samtliga positioner i ledningsgrupperna. Störst ökning ser vi på marknadschefsposition, där andelen kvinnor har fyrdubblats. Minst ökning ser vi bland affärsområdeschefer, endast en procentenheter på de senaste fem åren. Bland linjepositioner går det långsamt framåt, från 14 procent kvinnor 2012 till dagens 17 procent. Läs mer om den senaste utvecklingen här.