AllBright möter: Estelle Joubert Westling

Estelle Joubert Westling är numera partner på byrån The Good Guys. Hon har tidigare projektlett hållbarhetsarbete på detaljhandelsföretag, arbetat på kommunikationsbyrå i Stockholm och Beijing, och suttit som domare i flertalet samhällsentreprenörstävlingar. Vi träffade Estelle för att prata hållbarhet, engagemang och om hennes 33 råd till prinsessan Estelle.

Du arbetar på The Good Guys, vad gör ni?

-The Good Guys finns till för att hjälpa företag och organisationer att skapa värde för världen. Det handlar om att hitta vad som är företags syfte och varför de finns till. Det vill säga att inte bara titta på hur företag kan minimera den påverkan de har på miljön eller samhället utan vad som är företags syfte och hur man kan maximera ett positivt samhällsuttryck. Till exempel fungerar det inte längre att företag som vill aktivera sitt CSR-arbete endast jobbar med sponsorskap. Vi vill visa att ett genuint hållbarhetsarbete bygger ett relevant och attraktivt varumärke.

Hur arbetar ni med era kunder?

-Vi jobbar bland annat med flera kunder som vill formulera om sitt syfte för att kommunicera hur deras verksamhet bidrar till global utveckling; hur man ser att en affärsverksamhet kan skapa värde i ett samhälle. Ofta för vi ut det arbetet vi har kommit fram till i olika aktiviteter, kampanjer och partnerskap.

Varför är det viktigt att omdefiniera sitt syfte?

-Med ett omdefinierat syfte kan företag gå så mycket längre i sitt hållbarhetsarbete, både socialt och miljömässigt. Utvecklingen har tyvärr gått mot att målet med företag är att tjäna pengar, istället för att det är bara är medlet eller en konsekvens.

Kan alla företag hitta ett sådant syfte?

-Nja. Man kan tillexempel fråga sig om det verkligen behövs ytterligare en penna? Eller ytterligare en sugrörtyp och så vidare.

Så det finns företag som ni tackar nej till att arbeta med?

-Det finns saker som vi tackar nej till, saker vi inte tror på. Vi har bland annat tackat nej till ett företag som bygger försvarssystem.

Vad händer om företag inte tänker hållbarhet?

-På sikt kommer de att förlora kunder eftersom konsumenter styrs av sina värderingar i sina köpbeslut. Och som producerande företag behöver man ju resurser; eftersom resurserna blir bara dyrare och dyrare så det gäller att använda resurserna på ett effektivt sätt.

-Sen måste företag även börja inkludera andra målgrupper, med exempelvis annan etnisk bakgrund. Som att utveckla spar- och pensionslösningar som fungerar för troende muslimer. Ett spännande samarbete har även Kryddföretaget Kockens gjort tillsammans med det sociala företaget Kryddor från Rosengård. Kryddor från Rosengård anställer kvinnor, ofta analfabeter, som har en inofficiell kunskap; matlagning. Detta för att kvinnorna ska komma in på den svenska arbetsmarknaden, det tycker jag är ett fint samarbete. Genom att sälja Kryddor från Rosengård under Kockens varumärke visar man att man bejakar och intresserar sig för andra kulturer, samtidigt som man når nya kundgrupper; både personer med annan etnisk härkomst än svensk samt personer som börjar resa mer och intresserar sig för andra kulturer.

Skulle man kunna tänka sig en helt annan företagsform, än aktiebolagsformen, som är mer långsiktigt hållbar?

-Det tror jag. Det finns ett svensk företag som heter Plantagon som bygger vertikala växthus. Hela idén med företaget är att demonstrera deras nya företagsmodell. De har byggt hela sin företagsmodell kring ett gammalt indianordspråk: ”man ska alltid ta vartenda beslut i beaktande av sju generationer”. Så som aktieägare kan du inte plocka ut utdelning förrän efter sju generationer. Men de har kämpat mycket för att få igenom detta hos Skatteverket. Jag tycker att det är ett spännande försök.

Bör stater reglera näringslivet mer?

-Det är ändå stater som sätter mekanismerna för hur företag rapporterar så till viss del tycker jag det. Jag tror att vi måste få till fler regleringar men jag tror också mycket på att innovationer och entreprenörskap kan lösa många problem. Flera företag gör fantastiska saker i hur de når ut till utvecklingsmarknader och hur de jobbar med nya lösningar. En blandning av innovation och stöd till bra innovationer kommer att premiera hållbarhet.

-För ett par veckor sedan lanserade faktiskt Michael Porter något som heter Social Progress Index som mäter välstånd som ett alternativt mått till BNP. Det är data från WHO och Världsbanken som vägs samman till ett index innefattandes vård, luft, vatten, sanitära förhållanden, boenden, personlig säkerhet, rättigheter, inkludering och jämlikhet. Det är ett mått som sätts på vartenda land. Sverige var i topp och på andra plats var Storbritannien.  Det blir intressant att se hur detta kan spilla över och hur näringslivets drivkrafter kommer att ändras när man premieras på annat än endast skapat ekonomiskt värde.

Bör inte konsumenterna bli bättre på att konsumera hållbart också?

-Jo men om man ser till världens 100 största ekonomier så är 49 stycken företag. Coca-Cola är exempelvis världens största inköpare av socker och citroner och har därför en enorm påverkan på hur det ska produceras. Konsumenterna har ett stort ansvar att tänka efter men företagen har ett allt större ansvar.

Du har en stor kunskap om både miljö, jämlikhet och inkludering, hur kommer det sig?

-Kunskapen kommer ifrån att jag alltid har varit väldigt nyfiken och läst mycket. Just nu läser jag faktiskt en jättebra bok som jag kan rekommendera: Half the Sky. Den handlar om exkluderingen av kvinnor i samhället. Tillexempel hur många kvinnor som är gömda idag på grund av trafficking och annan typ av slaveri. Sen har jag även inspirerats mycket från när jag pluggade på Duke University. De bjuder in enormt imponerande föreläsare; allt från Walmarts sustainability director, till att en av våra lärare var han som har byggt upp Coca-Colas hela strategi för vatten. Och en annan var en av världens främsta beteendeekonomer med flera TED-talks i bagaget.

-Sen började jag fundera mycket på konsumtionssamhället när jag arbetade på ett detaljhandelsföretag och vi skulle åka till Kina för att studera deras leksaksfabriker. Fabrikerna var godkända ur arbetsmiljösynpunkt men det var väldigt jobbigt att se hur de bodde och arbetade för att vi skulle få konsumera för att bli ”lyckliga”. Personer satt på rad och limmade ihop plastleksaker som våra barn leker med i två veckor och sen blir trötta på.

Ditt engagemang känns lite ovanligt för en Handelsekonom, eller?

-Jag har alltid stått för väldigt starka värderingar men har gått på Handels och mycket handlade om att vinstmaximera och att optimera. Det blir väldigt svårt att förhålla sig till och det är lätt att bli fartblind. Jag och min kompis Gustav startade ett projekt under tiden på Handels som heter Pimp My Grades. Ett program som gjorde det möjligt för unga att uppfylla kärnämnena och fortsätta läsa. Vi samarbetade med Hässelbygårdsskolan och man var med varje vecka och läste läxor. Det är roligt och nyttigt att möta unga med annan bakgrund än den typiska ”handelsbakgrunden” och få lite olika perspektiv.

Varför tror du att inte fler väljer att engagera sig?

-I förra veckan satt jag i en panel med Milad Mohammadi och då pratade vi om att man måste sänka hindren för att ge människor utlopp för sitt samhällsengagemang och skapa möten. Vi gör det ofta komplicerat och tror att man måste åka till Afrika för att göra gott. Det handlar mycket om att se sig om vad man kan göra i sin omgivning. För mig känns det fint att ringa på hos min granne Karin, 92 år, varje helg och handla åt henne. Jag tror att människor har svårt att se vad de kan göra men det handlar om att vara nära de som har problem och samverka. Där måste skolor som Handels skärpa sig lite och försöka få till det här mötet.

Det är ekonomer som huvudsakligen regerar svenskt näringsliv. Behöver ekonomutbildningen ett lyft?

-Jag tror att man behöver förändra den jättemycket. Det handlar om att vi behöver se att vi kanske inte behöver ha ett vinstmaximerande synsätt utan att vi kan se andra långsiktiga värden. Att ha ett globalt perspektiv och se samhällsutmaningar som en innovations- och affärsmöjlighet. Det tror jag är jätteviktigt inom exempelvis finans och management. Våga stanna upp och fråga vad som ger värde.

Värderingar verkar vara en grundbult i allt du gör och du skrev till och med ett brev till prinsessan Estelle på hennes ettårsdag med 33 uppmaningar. Varför gjorde du det?

-Jag fick en förfrågan från SVT om att skriva en krönika till henne. För mig var det viktigt eftersom Kungafamiljen sätter normer, värderingar och beteenden. Vad den lilla prinsessan kommer att välja att göra, respektive inte att göra, kommer att skapa normer hos många personer i vårt samhälle. En av mina inspirationskällor är Jonas Hassen Khemiri. Han har skrivit en artikel som handlar om 47 anledningar till varför han grät när han såg filmen Play. Jag inspirerades av honom och bestämde mig för att skriva en lista som blev lite av ett manifest med 33 råd.

Om Estelle misslyckas på samtliga punkter, hur skulle du känna då?

-Det skulle vara tråkigt tycker jag; mitt sista råd på den listan var att om hon inte kan stå för sina värderingar så skulle hon byta jobb. Jag hoppas att hon vågar stå för och kämpa för det hon tror på.

Innan vi säger hejdå. Dina tips på hur företag kan komma igång med sitt hållbarhetsarbete?

-Börja med att fråga er själva vilka är ni och vad ni står för. Vilken påverkar ni har på samhället. Och slutligen vilket värde ni vill skapa och hur ni vill bidra till att skapa ett bättre samhälle.

Känner du till en inspirerande person som AllBright borde möta. Tipsa oss på: amanda@allbright.se