10 forskarfakta från seminariet #kvinnoritopp

Saco & AllBright, Så får vi fler kvinnor i toppen, den 13 mars 2013.

I tisdags diskuterade representanter från näringslivet, akademien och politiken hur vi tillsammans kan agera för att öka kvinnors makt i samhället.

En fullsatt sal beståendes av flertalet HR-ansvariga, fackrepresentanter, lobbyister, akademiker och andra nyfikna var där för att diskutera hur vi kan uppnå ett lönsamt och rättvist näringsliv där kvinnor har samma möjligheter som män.

Än en gång presenterades nedslående jämställdhetsstatistik. Vissa hävdar att vi ska sluta konstatera att situationen är dålig och istället enbart fokusera på att lösa problemen. Den bistra sanningen är den att inte alla, ofta näringslivsrepresentanter, inte har kunskap om hur dålig jämställdhetssituationen faktiskt är – varför rapporter och siffror behövs för att sprida medvetenhet. Parallellt finner vi även lösningar.

Anita Göransson, professor vid Linköpings universitet, presenterade en viktig studie där forskarna har kartlagt andelen kvinnor på maktpositioner inom näringsliv, kyrka, massmedier, kultur, organisationsliv, offentlig förvaltning, vetenskap och politik. Näringslivet är det fenomen som är minst jämställt.

Tio fakta som Göransson presenterade:

1. Näringslivets topp består av knappt 10% kvinnor och drygt 90% män.

2. Skillnaderna mellan könen (familjeförhållanden, åsikter om kvinnors karriärer, position) är störst i näringslivet.

3. Kvinnorna på toppen växer upp i tvåförsörjarfamiljer och har oftare en mor med karriär och föreningsaktivitet.

4. Hälften av kvinnorna i näringslivet är ensamma med barn och hälften är gifta med en man i samma karriär.

5. 94 % av männen är gifta och har flest barn men minst föräldraledighet.

6. Männen i näringslivstoppen har sällan kontakt med kvinnor på samma nivå i sitt arbete utan möter främst underställda kvinnor.

7. En fjärdedel av männen har hemmafru och ytterligare nästan en tredjedel har en deltidsarbetande fru.

8. Näringslivets toppmän tror också att könen har olika medfödda egenskaper, till skillnad från andra toppmän.

9. Fler kvinnor återfinns i kooperativa bolag och statliga bolag – hälften med bakgrund från förvaltningskarriär.

10. Män är VD och ordförande medan kvinnor är ledamöter.

Efter faktapresentationen följde ett intensivt panelsamtal mellan näringslivsrepresentanterna.

Panelen var ense om att mycket går att göra åt rekryteringsprocesser. ”HR-chefer är trojanska hästar i jämställdsarbetet”, menade finansmannen Sven Hagströmer.

Michëla Blomquist, VD på Michaël Berglund Executive Search, kom bland annat med tipset att inte acceptera ett nej från kvinnor som man tror är lämpliga för ett uppdrag. ”Ja, kvinnor tackar oftare nej men då är det upp till oss som rekryterare att övertala”.

Henrik Dider, HR-direktör på Scandic tipsade om att, ”du som vill göra karriär bör välja din chef, välj din företagskultur och välj den kultur där du är bäst”.

Avslutade gjorde jämställdhetsminister Maria Arnholm som tackade AllBright och Saco för att vi flyttar fokus från styrelsekvotering – till att istället prata om ledande funktioner på andra nivåer – där det faktiskt går att göra verklig skillnad.

Maria Arnholm vill inte lagstifta om kvotering utan tror att vi kan komma tillrätta med problemet genom kunskapsspridning och genom att frontfigurer i näringslivet visar att det här är viktigt.

Arnholm poängterade även att det är viktigt att visa fram kvinnliga förebilder så att unga tjejer kan inspireras.

Slutligen påtalade Arnholm att vi måste förändra våra djupt rotade föreställningar om kvinnor och mäns roller i samhället där männen i mångt och mycket fortfarande ses som försörjaren. Hon uppmanande männen att utmana sina biologiska arv, ”det måste inte vara männen som drar hem köttet till grottan”. Och sen måste hälften av alla unga kvinnor acceptera att de ska ha en man som tjänar mindre än dem och männen således tycka att det är okej att ha kvinnor som tjänar mer än dem.

”Det ska vara sexigt och häftigt med kvinnor som gör karrär och tjänar mer än män”, avslutade Maria Arnholm.

Saco&AllBright Så får vi fler kvinnor i toppen 13 mars 2013 

225 kvinnor på 2 dagar

Den här veckan har vi inspirerats av kvinnor som sticker ut i både näringsliv och inom välfärden. I tisdags ägde Veckans Affärers traditionsenliga korande av näringslivets 125 mäktigaste kvinnor rum, och i onsdag korade Dagens Samhälle välfärdens 100 viktigaste kvinnor.

Om man hade rankat 225 toppmän på 2 dagar hade det förmodligen blivit ramaskri. Förståeligt. Män är inte kraftigt underrepresenterade på ledande positioner. Listorna över kvinnor hjälper till att skapa nya förebilder vilket i sin tur uppmuntrar andra kvinnor till att vilja göra karriär.

Som AllBrightrapporten 2013 visar är det allt fler kvinnor som intar ledande befattningar och svenskt näringsliv blir allt mer meritokratiskt, även om det går långsamt. För 15 år sedan publicerade Veckans Affärer sin första lista över Sveriges 125 mäktigaste kvinnor. Då hade 98,6 procent av Sveriges 500 största bolag en man som VD och endast 2 börsbolag hade en kvinna som VD. I dag 2013 har antalet kvinnliga VD:ar utökats till 14.

Genom att lyssna till olika framgångsrika kvinnors röster kan vi dra viktiga lärdomar om kvinnors karriärer och hur man som kvinna ändå kan ta sig fram i mansdominerade sfärer. Vissa väljer att agera på manliga premisser, medan andra lyckas bryta de manliga normerna och gör succé ändå. Vi är övertygade om att svenskt näringsliv berikas av det sistnämnda.

Årets mäktigaste kvinna enligt VA, Petra Einarsson, är den första kvinnan som sitter i Sandviks koncernledning. När Petra Einarsson får frågan av VA om hur man går tillväga för att uppnå en framgångsrik karriär, är hennes första svar ”en bra man, haha”. Haha:t förminskar tyvärr vikten av det hon säger. Framgångsrika kvinnor som AllBright pratar med poängterar ständigt att en karriär innebär uppoffringar. En bra man, det vill säga en man som är beredd att dela på ansvar för familj och hem, är avgörande.

Irene Svenonius, stadsdirektör Stockholm stad och utsedd till välfärdens viktigaste kvinna 2013, har inte brottats med problematiken att tillhöra det underrepresenterade könet. Till Dagens Samhälle säger Irene Svenonius att ”I Stockholm har vi så många kompetenta kvinnor i toppen att jag ibland till och med talar om att vi är överjämställda. Vi behöver göra mer för att  få fler chefer med annan etnisk bakgrund än svensk”. Här kan Dagens Samhälle hjälpa till: varför inte lista välfärdens 100 talanger och lyfta fram en diversifierad kompott av kön, ålder, etnicitet och utländsk bakgrund.

Offentlig sektor är betydligt bättre på att tillvarata kvinnors kompetens än vad näringslivet är. Ett tips till näringslivets valberedningar, ”som har svårt att hitta kvinnor fast man vill”, är därför att kika lite på välfärdssektorn. Där finns uppenbarligen massvis med kvinnor. Och lika mycket kompetens.

För att ”hitta” 100 framgångsrika välfärdskvinnor rekommenderar vi en titt här. Och för 125 framgångsrika näringslivskvinnor, ta en titt här.

 

AllBright möter: Dilsa Demirbag-Sten

Kurd, kvinna, liberal, journalist och förebild. Dilsa Demirbag-Sten är 100% samhällsförbättring och brinner för berättande och mänskliga rättigheter. Vi fick en timme med Dilsa och frågade ut henne om allt vi hann. Läs om RUT, språktest, kvotering och mycket mer.     

Just nu befinner vi oss på Berättarministeriet, vad arbetar ni med här?

- Berättarministeriet är en icke-vinstdrivande stiftelse som bygger och driver skrivarverkstad för barn och ungdomar (8-18 år) i områden med hög arbetslöshet. Syftet är att få barn att erövra det svenska språket.

Och så har du varit engagerad i stiftelsen AllBright sedan starten för cirka två år sen. Vad är källan till ditt engagemang?

- Att jag är flyktingbarn är nog avgörande. Jag tycker även att det är väldigt viktigt att alla människor känner och förstår att de har samma fri och rättigheter, och att det är viktigt med berättande.  Sen är jag en klassisk invandrare på det viset att jag måste prestera en massa bra saker, på gott och ont. Jag ser inte hårt arbete som enbart en nackdel utan som något stärkande för individen och något som driver samhället framåt. Fördelen med att man bidrar är också att man får mandat att vara med att bestämma och tycka till om saker. De kombinationerna gör att jag jobbar värdebaserat och med saker som är viktiga för hela samhället och som är viktiga för mig. Det skulle förmodligen vara svårt för mig att säja bilar, haha.

Skulle du kunna sälja någon kommersiell produkt?

- Ja, om jag skulle tro att det kunde tillföra mänskligheten något. Jag skulle säkert kunna sälja något bra energisystem tillexempel.

Ditt liv började i Kurdistan, hur levde du där?

- Det var väldigt annorlunda från det svenska, delvis materiellt eftersom jag kom från ett område utan el och rinnande vatten och allt det där. Vi var nomader halva året och vandrade med djur som transportmedel. Och så kom jag till toppmoderna Sverige när jag var sex år gammal år 1976. Det var naturligtvis en krock. Men människan är föränderlig vilket inger hopp hos oss. Jag kan ju inget annat än mitt eget liv men jag kan titta tillbaka på mig själv och tänka att attan vad människoliv kan förändras om den får vissa grundförutsättningar.

Hur var det att komma till en svensk skola i Uppsala?

- Det var väldigt roligt att få gå i skolan, men det var inte en självklarhet. Min mamma fick gå i treårig grundskola så jag tyckte att det var vansinnigt kul att få lära mig läsa och skriva. Jag hade som barn en ganska uppblåst självbild av vad jag skulle kunna åstadkomma, mycket påhejad av min pappa. ”Jante gör sig inte besväret här inte”, så jag skulle plugga och bli ”något”. Det tror jag alla invandrarbarn får höra, det där att de ska bli något. Så jag var jätteglad för att jag fick gå i skolan och ville vara duktig.

Vid 14 års ålder blev du bortlovad, hur bröt du dig ur det?

- Jag var ganska stökig och jag visste att det här med heder var viktigt, framförallt för min mamma, så jag spelade på det. Hon var rädd för att vi inte skulle bli bra kvinnor. Men jag sa i alla fall att jag skulle hångla med alla killar i hela skolan om det inte blev som jag ville. Så hon bröt förlovningen.

Oj! Det kanske inte är det rådet du vill ge till unga tjejer idag?

- Jag tror inte att det skulle funka på alla. Jag skulle däremot säga att du har rätt till din egen kropp och ditt eget liv. Kontakta genast någon som kan hjälpa dig ur situationen. Det behöver inte bli så att man bryter med familjen. Men det tar tid att ända tusenåriga traditioner.

Du har beskrivit det som att du hade en väldigt positiv bild av Sverige som invandrarbarn. Kan du hålla med om att dagens mottagande skapar frustration?

- Ja, absolut. Folk blir dock mer toleranta mot nyanlända nu än vad de var då, men man hade möjlighet att skapa relationer och sätta igång en förändringsprocess i synen på varandra då. Det möjliggjordes genom olika möten på blandade skolor och blandade bostadsområden etc. Nu är det mycket mer sällsynt med sådana beröringsytor eftersom det är svårt att komma i arbete. Och det beror inte på att folk inte vill jobba utan för att det inte finns arbete. Bostadssegregationen är också mycket mer märkbar vilket gör att chansen att träffa någon med mer erfarenhet är mindre. Det där gör ju någonting med människor, det är självklart.

Vad kan man göra åt det?

- Skapa arbete och rörlighet.

Du är liberal.

- Ja!

Har du haft en liberal uppväxt?

- Nej verkligen inte. Jag har haft en väldigt traditionell, inte religiös, men konservativ uppväxt. Åtminstone från min mammas sida. Min pappa är vänster när det kommer till det ekonomiska men liberal i sin människosyn.

När ändrade du dig och blev liberal? Eller du kanske aldrig har ansett dig själv vara vänster?

- Jo då, jag ville vara vänster och vurmar fortfarande för vissa saker som anses vara klassiskt vänster men jag anser att vänstern och liberalism inte nödvändigtvis alltid står i motsats förhållande. Som idén om att jämställdhet är viktigt tillexempel. Däremot så utgår jag alltid utifrån individens fri- och rättigheter vilket man inte alltid gör från vänstern sida. Jag tror att vänstern skrämde iväg mig för jag höll inte med om de här kollektiva rättigheterna. Sen upptäckte jag liberalismen och började utforska liberalismens historia och tänkte att det är det här, det är det här! Men man ska komma ihåg att liberalismen också är bred, precis som konservatismen.

Möter du ofta motstånd?

- Ja, men jag tycker om motstånd och jag tycker att det är det som är det intellektuella samtalet. Ett gäng som sitter och håller med varandra och tycker att de är förträffliga är inte så kul. Och jag är inte säker på att ett gäng ryggdunkare ska få bre ut sig i det offentliga samtalet.

En liberal idé är RUT-avdraget, hur ser du på det?

- Självklart, bra att det blir vita tjänster. Städare är ett yrke. Om människor inte respekterar städare som ett yrke vette attan om man kan respektera sitt eget yrke. Folk kanske städar medan man är student, eller för att man inte har utbildning, eller under en viss period. Det är bra att ha en sysselsättning. Jag har inget principiellt emot att folk kommer hem till andra och städar men jag har förstått att det tydligare är finare att torka upp skit och spyor på arbetskontor och barer än att gå hem till någon, vilket för mig är jättekonstigt. Men det är för att det är ett privat hem och då tror man att den som städar ska bli bespottad och våldtagen av någon godsherre eller liknande, alltså det finns en ganska märklig bild av vilka de som har städare i hemmet är. Medan de som faktiskt tar hjälp i hemmet oftast är arbetsmässigt tungt belastade, högpresterande människor. Det är sällan någon fnösig greve någonstans, men det finns så konstiga prototyper och fördomar som säger någonting om människor.

Men kan du inte se problematiken med att man skapar invandrar- och kvinnofällor?

- Absolut, där håller jag med dig men då är det inte fråga om själva yrket i sig utan en utbildningsfråga. Om det nu är så att det är många invandrare som städar så måste man fråga sig varför det är så. Är det så att det är svårt att validera nyanländas utbildningar? Får nyanlända chansen att snabbt komma in på arbetsmarknaden och barnen tillgång till en bra utbildning? Det måste finnas en rörlighet även där. Och sen kan man fråga sig om det är ett bra alternativ att folk är arbetslösa istället?

- Det är ingen som ifrågasätter vårdsektorn trots att där är en massa kvinnor. Visst sägs det att det krävs fler män och blandning, men det är ingen som ifrågasätter tjänsten i sig. Det är inget glamoröst över att städa, det är inte det jag försöker säga, men det kan ändå vara bättre än att jobba som rörmokare med en massa bajs och grejer. Det finns en tankegång om att städare inte är ett riktigt jobb och att det är det lägsta du kan sjunka till. Det kan ju vara rätt behagligt att komma hem till en person och få känna att man fixar och gör något bra istället för att torka spyor i en bar exempelvis.

En annan liberal idé, språktest?

- Nej, ingen bra idé. Det finns massa svenskar som har svårt att lära sig läsa och skriva. Det genererar dubbla måttstockar. Sen får väl folk gå omkring och vägra lära sig svenska och ta andra jobb istället, som att städa. Man måste kunna få välja. Ska vem som helst kunna bli svensk medborgare? Nej, det tycker jag inte. Det är ingen bra idé att dela ut medborgarskapet hur som helst men jag ser gärna att alla som är födda i Sverige också är svenska medborgare. Jag tycker att de som har ansökt om svenskt medborgarskap naturligtvis ska visa lojalitet mot Sverige men det kan man göra genom att säga att man svär ed på att respektera svensk lagstiftning. För det är självklarhet att det inte är en mänsklig rättighet att få svenskt medborgarskap och det måste laddas med någonting. Ett språktest? Nej. Vid tanke på alla traumatiserade barn och gamla som är undantag så blir det typ tre personer kvar som man ska genomföra språktest på. Känns mycket som symbolpolitik.

Och kvotering?

- Nej. Det går inte att ta en grupp och ge dem kollektiva rättigheter utan att en annan grupp fråntas rättigheter. Det går inte tekniskt. Då frångår man idén om alla människors samma rättigheter och skyldigheter. Att vi har ett problem med bristande kvinnlig representation, absolut, men svaret är inte att använda samma medel. Utan individen ska ses utifrån kompetens, inte utifrån kön, hudfärg och sådant man inte väljer.

Hur genomför vi förändring utan kvotering?

- Genom att förändra attityder, skapa förebilder och förespråka möjligheter för kvinnor. Jag tror att vi är där nu i Sverige. Jag känner mig mer oroad över alla dessa killar som känner sig utanför. Killarna som presterar sämre i skolan och som blir farliga. Tjejerna presterar och åker iväg och pluggar medan männen blir kvar och känner sig ensamma och upplever hopplöshet, varsel och nedlagda industrier. De kan bli våldsamma. Vi har kommit ganska långt i Sverige men det finns fortfarande attityder kvar att förändra, framförallt för våra systrar internationellt som har det jättetufft och behöver vårt stöd.

Kan du känna att det är en massa gnäll kring genusdebatten i Sverige?

- Nej det tycker jag inte men jag kan tycka att man tappar perspektiv ibland. Man får inte relativisera rättigheter och att det är talibanmän här som där. Och det betyder inte att det inte finns saker att göra här i Sverige eller att det är jämställt och alla män är toppen. Men man kan inte jämföra Sverige med Iran eller Afghanistan, det är att totalt trivialisera de rättigheterna som kvinnorna i de länderna gör anspråk på. Ibland kan det nästan bli smaklöst.

Har du alltid vetat att du ska bli journalist?

- Nej, först ville jag bli läkare och sen politiker. Men jag övergav läkaridén för det var för präktig. Jag var egentligen inte så intresserad av medicin utan ville bara bli som min förebild David Hanley som var vän till familjen och läkare.

Det där är intressant, hur viktigt är det med idoler?

- Det är väldigt viktigt. Det hjälper en att fokusera drivkraften. Man ska dock vara medveten om att man väljer sina förebilder. Det är inte så att de bara ramlar över en. Man ska vårda sina förebilder.

Nu när före detta jämställdhetsminister Nyamko Sabuni avgick så uttryckte hon att ”om hon kan så kan alla”. Även om hon är en idol för vissa, är inte det att pissa på dem med sämre förutsättningar?

- Nej, det tycker jag är jättefint sagt av henne. Nyamko Sabuni kommer från en tuff bakgrund. Hon är en väldigt realistisk person som vet att man inte kan säga att ”kan jag så kan du” om man har haft det lätt. Hon har kämpat hårt men vill visa att allt är möjligt. Jag tycker tvärtom, det är väldigt sympatiskt av henne att säga så för att inte stänga in folk i hopplöshet.

Råd till kvinnor som vill ta ledande positioner?

- Jag skulle säga ha kul, arbeta hårt och ta betalt. Men ha inte det där med pengar som mål, det blir alltid fel när man har pengar som mål, se det som ett medel. Vi måste alla försörja oss. Gällande att arbeta hårt så tror jag att människor som respekterar sitt eget arbete också tar det på allvar med allt vad det innebär. Möjlighet att utvecklas, tillföra något och respektera andra människor – det hänger ihop.

Du är inte bara kurd, kvinna, liberal och journalist utan även musikälskare. Vad lyssnar du på just nu?

- Låt oss kolla min Spotify-lista! Senaste lyssnade jag på Stephen Simmonds – Mother Mary. Aretha Franklin – Deeper love. Wu tang clan. Slagsmålskluben. Bagge och Medina. Rihanna.  Jag lyssnar även mycket på klassiskt och jazz. Det är lite av en kod i min familj, man säger inte att man lyssnar på en viss sak utan man säger att man lyssnar på allt som är bra. För att säga att man inte gillar punk är som att säga att man inte gillar deckare – löjligt! Det finns bra och dåliga deckare bara man är öppen för det.

Känner du till en inspirerande person som AllBright borde möta. Tipsa oss på: amanda@allbright.se

 

Seminarium: Så får vi fler kvinnor i näringslivets topp

Den 13 mars bjuder AllBright tillsammans med Saco in Dig till ett seminarium om akademiker och glastak! Deltar gör bland annat nya jämställdhetsministern Maria Arnholm och AllBrights initiativtagare Sven Hagströmer.

Plats: Ingenjörshuset/Citykonferensen, Malmskillnadsgatan 46 i Stockholm

Tid: 13 mars klockan  13:00-15:30

Välkomna!

Why Women Make Better Business Leaders

Den senaste forskningen från Harvard Business Review visar att företag utan kvinnor på höga ledande positioner går miste om meningsfulla tillväxtmöjligheter. Forskningen antyder att kvinnor som utmärker sig inom verksamheten ofta har mer utvecklade kommunikationsfärdigheter än sina manliga kollegor. Kvinnor är även mer benägna att ta initiativ och göra ändringar i status quo situationer.

Online MBA:s film visar att företag med kvinnor i styrelser erhåller 42% högre rörelseresultat, 66% högre avkastning på investerat kapital och 53% högre avkastning på eget kapital. Trots detta väljer svenska organisationer att inte satsa på kvinnor. Ett påtagligt resursslöseri och en förlust för svenskt näringsliv. Dags att omvärdera!